Hej pa er i gamla regniga Sverige. Vi har tagit oss ifran Las leñas och vidare soderut till den vackra staden Bariloche, som av en handelse ligger nara argentinas storsta skidort Catedral. I Las Leñas borjade det val lite som det brukar for oss, som tidigare namnt, och det fortsatte val med blandat resultat kan man saga. Efter den hemska dagen da vi satt i liften nar det blaste 30 sekundmeter borjade det snoa och efter vilodagen hade vi formanen att se Las Leñas fran dess basta sida, med nysno, ingen vind och den legendariska toppliften Marte oppen. Enligt den allmanna informationen ger Marte tillgang till 50 % av akningen i Las Leñas. Detta betyder egentligen 95%, da resten ar tamligen ointressant. Tre bra dagar, varav en helt lysande! Sa langt allt val.
Nersidan var val bara att Hostel José, dar vi bodde, hade sina problem. Det var forsta sasongen som det var oppet sa jag antar att vi och de som bodde dar med oss var nagra av de forsta gasterna. Det var inte bara problemet med bilen, som for ovrigt fungerade lite fran och till, utan aven vatten, el och varme. Det blev nog aldrig riktigt varmt, vilket man trots allt vande sig lite vid och det blev lite mysigt att sitta allihopa framfor brasan och lasa, prata eller vad man nu foredrog. Vattnet som forsvann nagra dagar var daremot inte sa kul, speciellt inte som bade maja och jag blev sjuka. Dessutom kom och gick strommen lite som den ville. José slet verkligen som ett djur for att fa det att fungera men innan vi lamnade verkade som han fick lagga ner for denna sasong, det fanns visserligen en liten chans kvar sa vi far hoppas att vi kan komma tillbaka.
Det ar dock ganska uppenbart att Las Leñas ar ett stalle dar man bor spendera pengar. Det mesta i afferer och pa restauranger ar cirka tre-fyra ganger dyrare an i ovriga Argentina. Vi lyckades dock komma ganska lindrigt undan, mestadels beroende pa att José gav oss ganska mycket rabatt pa boendet pa grund av alla problem. Liftkorten suger dock snabbt slut i planboken, vilket var anledningen till att vi bestamde oss for att aka vidare. I augusti, nar hogsasongen ar over, blir liftkorten namligen bara halften sa dyra om man har lust att bo i staden Malargue som ligger ca 45 minuters bussresa fran Las Leñas. Var plan just nu ar darfor att sla en lov soderut, via Bariloche och La hoya och sedan eventuellt svanga forbi Las Leñas igen pa vagen norrut. Aven Los Penitentes fortjanar ytterligare ett besok, vi har sett en hel del som vi vill gora dar. Pa gransen mellan Argentina och Chile, cirka en timmes bussresa fran Los Penitentes, ligger ocksa Portillo som ocksa lar fa nobelt besok om bara vara planbocker tillater.
I ovrigt allt bra, Henrik har sjuklig hosta medans Majas nastan gatt over, men nu har vi inforskaffat hostmedicin som borde ta knacken pa den. Vi ser fram emot att, efter siestan naturligtvis, utforkska mer av Bariloche och imorgon aven Catedral. Vart nuvarande hostel har varme, varmvatten och el dessutom sa det borde inte ga nagon nod pa oss. Ha det bra.
lördag 28 juli 2007
måndag 23 juli 2007
Los Molles
Det borjade faktiskt riktigt bra for oss har i Los Molles- en riktig liten hala nan dryg mil ifran Las Leñas. Enda sattet att ta sig hit ar med en fyrhjulsdriven bil, varfor det inte direkt kryllar av folk har. Daremot har en foredetta skidguide vid namn Jose valt att bygga ett hostel har, mitt i ingenstans precis vid foten av nagra riktigt fina berg.
Vi tog som sagt nattbussen fran Mendoza hit. Halv sju, en timme tidigare an utlovat, stannar bussen mitt i ingenstans och forkunnar att vi ska ga av. Sa det gor vi. Det ar kolsvart ute och vi har ingen aning om vart vart hostel ligger, och dessutom har vi en jakla massa packning. Vi bestamde oss for att vanta utanfor narmsta byggnad och efter nagon timme slappte staderskorna in oss och lat oss vanta inomhus. Drygt tva timmar senare fick vi antligen skjuts till vart hostel, dar vi at frukost och sen slocknade i varsin sang. Framat eftermiddagen och efter annu en maltid bestaende av salami och ost (varsta Atkins-dieten) hade vi fatt tillbaka var energi och bestamde oss for att vi skulle ta oss upp pa ett utav bergen i narheten. Drygt tva och en halvtimme senare stod vi pa toppen och vi fick faktiskt ett hyfsat ak ner! Uppskattat forstas! Pa kvallen fick vi for forsta gangen uppleva den omtalade argentinska festmaltiden usado- massa kott, kott och kott. Gott! Tur att ingen av oss ar vegetarian langre... Kvallen blev lang pga att Dia del amigos firades- vilket kort och gott gar ut pa att festa med sina vanner. En mycket trevlig tradition!
Dagen darpa borjade snon falla och vi tyckte inte att det var nagon idé att bege sig till Las Leñas. Istallet tog vi en promenad bort till ett par gamla hotell-ruiner dar vi badade i varma kallor. Riktigt haftigt! En bra vilodag!
I sondags, dvs igar, var det antligen dags att kolla in Las Leñas. Det gick val sadar. For det forsta tog det cirka en och en halvtimme att kora den dryga milen dit, pga att Joses diesel hela tiden envisades med att frysa. Nar vi val var framme och hade lyckats avverka den langa kon for att kopa liftkort, begav vi oss forvantansfulla upp i liften. Vi hann med tre ak. Pa vag upp i sittliften for att gora ett fjarde, visade Anderna aterigen hur en storm kanns. Vi var faktiskt riktigt oroliga att var stol skulle blasa av vajern. Nar vi en halvtimme senare kom av liften tog vi oss snarat mojligt ner for att komma in i varmen. Och hela liftsystemet, forutom tva knappliftar langst ner, stangde forstas.
Som gradde pa moset madde Maja riktigt daligt, med bade feber, halsont och hosta. Det var riktigt smartsamt att bara ga fran parkeringsplatsen till liften. Idag har vi haft snostorm igen, sa Maja har suttit framfor den oppna spisen och kurerat sig med en deckare. Henrik satt ocksa framfor spisen tills han blev alldeles for rastlos och gav sig ut pa en tur med skidorna for att kolla in ett annat berg som ser schysst ut.
Forutom att det ar iskallt inomhus sa att vi hela tiden gar omkring i skidklader, mossa och filt, sa har aven vattenroren gatt sonder. For tva dagar sedan... Det ar lite pafrestande emellanat. Men bara vi far friska till sa ska det nog losa sig. Dessutom ska ett hogtryck vara pa vag in och onsdag verkar vara en lovande dag for skidakning. Sa vi tanker krya pa oss till dess.
Nu blir det alldeles for kallt om fingrarna att skriva, sa det far racka. Hoppas att ni har en bra sommar i Sverige, trots allt regn! Hasta la vista.
Vi tog som sagt nattbussen fran Mendoza hit. Halv sju, en timme tidigare an utlovat, stannar bussen mitt i ingenstans och forkunnar att vi ska ga av. Sa det gor vi. Det ar kolsvart ute och vi har ingen aning om vart vart hostel ligger, och dessutom har vi en jakla massa packning. Vi bestamde oss for att vanta utanfor narmsta byggnad och efter nagon timme slappte staderskorna in oss och lat oss vanta inomhus. Drygt tva timmar senare fick vi antligen skjuts till vart hostel, dar vi at frukost och sen slocknade i varsin sang. Framat eftermiddagen och efter annu en maltid bestaende av salami och ost (varsta Atkins-dieten) hade vi fatt tillbaka var energi och bestamde oss for att vi skulle ta oss upp pa ett utav bergen i narheten. Drygt tva och en halvtimme senare stod vi pa toppen och vi fick faktiskt ett hyfsat ak ner! Uppskattat forstas! Pa kvallen fick vi for forsta gangen uppleva den omtalade argentinska festmaltiden usado- massa kott, kott och kott. Gott! Tur att ingen av oss ar vegetarian langre... Kvallen blev lang pga att Dia del amigos firades- vilket kort och gott gar ut pa att festa med sina vanner. En mycket trevlig tradition!
Dagen darpa borjade snon falla och vi tyckte inte att det var nagon idé att bege sig till Las Leñas. Istallet tog vi en promenad bort till ett par gamla hotell-ruiner dar vi badade i varma kallor. Riktigt haftigt! En bra vilodag!
I sondags, dvs igar, var det antligen dags att kolla in Las Leñas. Det gick val sadar. For det forsta tog det cirka en och en halvtimme att kora den dryga milen dit, pga att Joses diesel hela tiden envisades med att frysa. Nar vi val var framme och hade lyckats avverka den langa kon for att kopa liftkort, begav vi oss forvantansfulla upp i liften. Vi hann med tre ak. Pa vag upp i sittliften for att gora ett fjarde, visade Anderna aterigen hur en storm kanns. Vi var faktiskt riktigt oroliga att var stol skulle blasa av vajern. Nar vi en halvtimme senare kom av liften tog vi oss snarat mojligt ner for att komma in i varmen. Och hela liftsystemet, forutom tva knappliftar langst ner, stangde forstas.
Som gradde pa moset madde Maja riktigt daligt, med bade feber, halsont och hosta. Det var riktigt smartsamt att bara ga fran parkeringsplatsen till liften. Idag har vi haft snostorm igen, sa Maja har suttit framfor den oppna spisen och kurerat sig med en deckare. Henrik satt ocksa framfor spisen tills han blev alldeles for rastlos och gav sig ut pa en tur med skidorna for att kolla in ett annat berg som ser schysst ut.
Forutom att det ar iskallt inomhus sa att vi hela tiden gar omkring i skidklader, mossa och filt, sa har aven vattenroren gatt sonder. For tva dagar sedan... Det ar lite pafrestande emellanat. Men bara vi far friska till sa ska det nog losa sig. Dessutom ska ett hogtryck vara pa vag in och onsdag verkar vara en lovande dag for skidakning. Sa vi tanker krya pa oss till dess.
Nu blir det alldeles for kallt om fingrarna att skriva, sa det far racka. Hoppas att ni har en bra sommar i Sverige, trots allt regn! Hasta la vista.
torsdag 19 juli 2007
Pa ratt sida gransen
Antligen har vi fatt en riktig skiddag i benen! Och det kanns idag. Snon var namligen riktigt blot och svarjobbad, men anda, fenomenalt att fa aka skidor en hel dag, pa riktigt. Vi fick till och med nojet att spara hela dagen, eftersom att intresset for off-pist pa den har sidan ekvatorn verkar i det narmsta obefintligt.
Det var igar som vi till slut lyckades ta oss till den lilla men charmiga skidorten los Penitentes, nara gransen mellan chile och argentina. Men pa ratt sida gransen, dvs i argentina. Vi kom dit runt sjutiden pa kvallen, efter en mardromsresa i buss. 250 km pa nio timmar kan mycket val vara nan slags rekord. Att passera gransen tog sin lilla rundliga sa vi var valdigt nojda nar vi val var framme. Vi motte upp med var van Eduardo och bosatte oss i det lilla mysiga hostel dar han bodde. Motsvarande en hundring per natt inklusive frukost och middag. Frukosten var val inte direkt bra, snarare direkt dalig. Toast och marmelad. Lite te. Det var allt. Men middagarna var vallagade och man blev ordentligt matt. Dock serverades de lite sent for vara vanor. Pa det hela taget ett familjart och trevligt hostel.
Los Penitentes ar kant for sin torra sno. Sa vi blev inte forvanade nar vadret fortsatte att hana oss genom att lata det borja regna igar kvall. Darfor bestamde vi oss for att hoppas pa att Eds goda tur med vadret ar tillracklig for att kompensera varan otur, genom att hanga pa honom till Las Leñas. Idag har vi darfor tagit oss vidare till Mendoza, dar vi ska tillbringa kvallen och i natt ta bussen vidare till Las Leñas. Vi forsoker undkomma varmen genom att ta oss langre soderut och vi hoppas pa att all nederbord har kommit i sin mest magnifika och vita form dar nere. To be continued.
Bilder kommer, det tar san tid att ladda upp bara sa man blir helt matt...
Det var igar som vi till slut lyckades ta oss till den lilla men charmiga skidorten los Penitentes, nara gransen mellan chile och argentina. Men pa ratt sida gransen, dvs i argentina. Vi kom dit runt sjutiden pa kvallen, efter en mardromsresa i buss. 250 km pa nio timmar kan mycket val vara nan slags rekord. Att passera gransen tog sin lilla rundliga sa vi var valdigt nojda nar vi val var framme. Vi motte upp med var van Eduardo och bosatte oss i det lilla mysiga hostel dar han bodde. Motsvarande en hundring per natt inklusive frukost och middag. Frukosten var val inte direkt bra, snarare direkt dalig. Toast och marmelad. Lite te. Det var allt. Men middagarna var vallagade och man blev ordentligt matt. Dock serverades de lite sent for vara vanor. Pa det hela taget ett familjart och trevligt hostel.
Los Penitentes ar kant for sin torra sno. Sa vi blev inte forvanade nar vadret fortsatte att hana oss genom att lata det borja regna igar kvall. Darfor bestamde vi oss for att hoppas pa att Eds goda tur med vadret ar tillracklig for att kompensera varan otur, genom att hanga pa honom till Las Leñas. Idag har vi darfor tagit oss vidare till Mendoza, dar vi ska tillbringa kvallen och i natt ta bussen vidare till Las Leñas. Vi forsoker undkomma varmen genom att ta oss langre soderut och vi hoppas pa att all nederbord har kommit i sin mest magnifika och vita form dar nere. To be continued.
Bilder kommer, det tar san tid att ladda upp bara sa man blir helt matt...
måndag 16 juli 2007
Aterigen insnoade pa fel sida bergen
Vi ar fortfarande kvar i Santiago... Imose tyckte vi att vi hade varldens flyt och allt gick enligt planerna med tunnelbanan, vaxling till pesos argentinos (alla banker ar stangda idag pga nationell helgdag) och att vara pa plats pa busstationen i tid. Vi stod dar och vantade och vantade... men det kom ingen buss som skulle till Mendoza. Vi hade vara misstankar eftersom det regnade ganska kraftigt har i Santiago, och vi fick vara farhagar besannade... Vagen over gransen var aterigen stangd och vi var fast i Santiago. Med ett allt mindre talamod bytte vi in vara bussbiljetter mot likadana for avgang imorgon och nu far ni allihop halla tummarna for att vi kommer ivag! Skulle vagen vara igensnoad aven imorgon, tanker vi istallet ta en buss soderut till Pucon dar vi ska bestiga vulkaner och forhoppningsvis aven aka lite skidor pa dem. Sa det ar val inte sa synd om oss anda...
Grattis Thomas pa fodelsedagen!
Grattis Thomas pa fodelsedagen!
söndag 15 juli 2007
Mal tiempo
Mal tiempo stod det pa stampeln som vi fick pa vara liftkort i El Colorado i torsdags. Och daligt vader far vi nog i arlighetens namn kalla det. Vinden blaste som bara den och under dan minskade antalet oppna liftar i systemet fran tre till en. Trots att det alltid ar roligt att aka skidor, sa far vi anda erkanna att akningen faktiskt inte var nagot vidare. Vinden och kylan gjorde nog sitt, eftersom de fa oppna liftarna tydligt begransade systemets storlek. Dessutom var snon bortblast fran alla toppar sa vi blev inte heller sarskilt inspirerade att dra pa oss hudarna och knata uppat, det skulle val ha varit for att slippa kylan i sa fall...
Pa fredagen hade vi tankt oss att korsa gransen till Argentina for att ta oss till skidorten Los Penitentes tillsammans med Henriks spanska/brittiska van Ed. Dessvarre var det fortfarande mal tiempo, vilket den har dagen gjorde det omojligt for oss att ta oss over till Argentina pa grund av att den enda vagen dit stangs av vid kraftigt snofall. Uppenbarligen sa hade alla plogbilar snoat in och enligt uppgifter pa CNN's hemsida skulle vagen vara avstand i minst 72 timmar. Eftersom att vi redan da kande oss ganska fardiga med storstaden Santiago (Henrik hade borjat snyta svart snor och var konstant irriterad i ogonen), hade vi ingen storre lust att sitta kvar i Santiago och rulla tummarna i tre dygn. Efter att ha fatt lite tips fran andra resenarer pa vart hostel, bestamde vi oss darfor snabbt for att tillbringa helgen i hamnstaden Valparaiso. Vi lamnade kvar skidor, pjaxor och annat brate pa vandrarhemmet och hoppade pa forsta basta buss ut till kusten.
Valparaiso visade sig vara ett bra drag. Dar bodde vi pa ett riktigt bra hostel (med varmvatten i duscharna!) mitt i den kulliga staden. Valparaiso ar en valdigt speciell stad; husen ligger inklamda huller om buller uppfor kullarna som omger hamnen. Husen ar malade i alla tankbara farger; ju fler desto battre. Staten har aven finansierat grafittimalning av byggnader, trottoarer och husvaggar. Detta ar en riktigt snygg form av konst och det hela ger staden en valdigt speciell pragel. Mindre roligt i Valparaiso var att Henrik drabbades av den okanda turistsjukan och darfor mestadels legat i sangen och suttit pa toaletten. Jag har darfor fatt gora en del turistande pa egen hand, bland annat en tur till La Sebastiana- poeten Pablo Nerudas (nobelpristagare i litteratur 1971) hem. Har aven hunnit med tre springturer. En dag lyckades jag aven fa med mig Henrik ut och da akte vi pa en battur i hamnen. Lyckliga var vi bada tva efterat eftersom vi fatt se bade vilda sjolejon och en pingvin!
Nu ar vi tillbaka i Santiago, men imorgon bitti tar vi bussen mot Mendoza i Argentina och hoppas pa att busschaufforen ar vanlig nog att slappa av oss i Los Penitentes. Dar ska vi mota upp Ed och forhoppningsvis finns det fortfarande kvar sno efter helgens snofall!
Hoppas allt ar bra hemma i Sverige och att solen skiner pa er!
Pa fredagen hade vi tankt oss att korsa gransen till Argentina for att ta oss till skidorten Los Penitentes tillsammans med Henriks spanska/brittiska van Ed. Dessvarre var det fortfarande mal tiempo, vilket den har dagen gjorde det omojligt for oss att ta oss over till Argentina pa grund av att den enda vagen dit stangs av vid kraftigt snofall. Uppenbarligen sa hade alla plogbilar snoat in och enligt uppgifter pa CNN's hemsida skulle vagen vara avstand i minst 72 timmar. Eftersom att vi redan da kande oss ganska fardiga med storstaden Santiago (Henrik hade borjat snyta svart snor och var konstant irriterad i ogonen), hade vi ingen storre lust att sitta kvar i Santiago och rulla tummarna i tre dygn. Efter att ha fatt lite tips fran andra resenarer pa vart hostel, bestamde vi oss darfor snabbt for att tillbringa helgen i hamnstaden Valparaiso. Vi lamnade kvar skidor, pjaxor och annat brate pa vandrarhemmet och hoppade pa forsta basta buss ut till kusten.
Valparaiso visade sig vara ett bra drag. Dar bodde vi pa ett riktigt bra hostel (med varmvatten i duscharna!) mitt i den kulliga staden. Valparaiso ar en valdigt speciell stad; husen ligger inklamda huller om buller uppfor kullarna som omger hamnen. Husen ar malade i alla tankbara farger; ju fler desto battre. Staten har aven finansierat grafittimalning av byggnader, trottoarer och husvaggar. Detta ar en riktigt snygg form av konst och det hela ger staden en valdigt speciell pragel. Mindre roligt i Valparaiso var att Henrik drabbades av den okanda turistsjukan och darfor mestadels legat i sangen och suttit pa toaletten. Jag har darfor fatt gora en del turistande pa egen hand, bland annat en tur till La Sebastiana- poeten Pablo Nerudas (nobelpristagare i litteratur 1971) hem. Har aven hunnit med tre springturer. En dag lyckades jag aven fa med mig Henrik ut och da akte vi pa en battur i hamnen. Lyckliga var vi bada tva efterat eftersom vi fatt se bade vilda sjolejon och en pingvin!
Nu ar vi tillbaka i Santiago, men imorgon bitti tar vi bussen mot Mendoza i Argentina och hoppas pa att busschaufforen ar vanlig nog att slappa av oss i Los Penitentes. Dar ska vi mota upp Ed och forhoppningsvis finns det fortfarande kvar sno efter helgens snofall!
Hoppas allt ar bra hemma i Sverige och att solen skiner pa er!
onsdag 11 juli 2007
Santiago, del 2
Buenos tardes. Lika bra att fortsatta skriva blogginlagg nu nar vi har tillgang till dator och faktiskt inte har sa valdans mycket battre for oss...
Idag har vi varit runt hela Santiago med det sedvanliga ont i fotterna som ett brev pa posten. Forst var vi pa Museo Allende, eftersom det ligger endast tre hus bort fran vart hostel. Det var kul, lite konst som handlade om det mesta, dock nagot inriktat pa revolution, socialism och sa lite om Salvador Allende himself, den forste socialist att bli demokratiskt vald president. Om ni har tid rekommenderar jag att ni laser om honom pa wikipedia.
Harnast tog vi vart favorittransportmedel, tunnelbanan, till kyrkogarden. Har ska enligt uppgift ovan namnde Allende ligga begravd, men vi hittade aldrig hans grav, kyrkogarden var namligen enorm! Och vilka gravkapell sen. De flesta var dock begravda staplade pa varandra, men familjegravarna for de rika var stora och valutsmyckade. Tur att folk lagger pengarna pa vettiga saker... Vi sag nan grav som tillhorde nan Carmencita, dar det var helt smackfullt med blommor och stenplakat som det stod (i korthet) 'tack' pa. Vi lyckades inte utrona vem hon var dock. Vet ni sa vill vi garna veta. Nasta stopp var Santiagos egen kristus staty, fast har forestaller den jungfru Maria. Hon blickar ner over staden fran den storsta kullen. Dit upp tog man linbana och sag staden uppifran. Vi har nog inte upplevt att Santiago skulle vara en smutsig och fororenad stad, snarare tvartom nar det galler smutsen, idag sag vi till och med folk som moppade gatorna. Men smogen syntes tydligt uppifran Maria-statyn. Lite otackt att man gar runt och andas in det dar gula, ackliga hela dagarna, aven om det inte marks (det kanske gor det mer otackt dock).
Det dar med att folk moppar gatorna har kanske sin forklaring i socialistlandet Chile. Jag menar att de man ska anstalla sa manga arbetare som molijgt, som Ryssland och Kina ni vet... En ren spekulation som jag kastar ur mig bara for jag kan. Men ett exempel var idag nar vi skulle kopa schampo, det gick undan i svangarna. Hang med nu: forst valde vi en schampoflaska i butiken (sa langt allt val). Vi gick for att betala i narmsta kassa. Nar vi kom dit och borjade vifta med pengarna tog de flaskan av oss och gav oss ett kvitto. Detta skulle vi sedan ta till en annan kassa dar det gick bra att betala. Sa skedde och vi fick ett kvitto pa att vi betalat. Vi tog det tillbaka till den forsta kassan dar vi kunde hamta ut vart schampo. Sen var alla rutor ikryssade.
Maten maste jag ocksa namna. Vi har inte varit ute pa nagra finare restaruanger an, mest for att vi blev hungriga runt lunch och da var de inte oppna. Igarkvall at vi i kvarteret runt hostelet, nan argentinsk specialitet, korv i brod deluxe skulle man kunna saga, riktigt god! 15 kr for tva personer med tillhorande glas dricka. Rimligt. Idag har vi ocksa kopt oss en varsin varrulle for det facila priset 1,50 styck. Den serverades inlindad i nat gammalt kontorspapper, vilket kandes lite onodigt lyxigt. Dagens bottennapp var dock korvtallriken med pommes. Via en blandning av dalig spanska, hopp och hunger trodde vi att vi bestallde en rejal tallrik med pommes och fyra olika kryddiga korvar som lat exotiska. Ok det var en rejal tallrik, den bestod till stor del av pommes men sen vet jag inte. Tva sorters korv varav den ena kan klassas som vanlig varmkorv men den andra var ok. Nat slags kott ocksa, som inte var alltfor dumt. Det som gjorde att man ville duscha efter att ha atit upp var dock de agg och den hela flaska olja som spektaklet var toppat med. Nja den ska vi inte kopa igen. Men vi blev iallafall ordentligt matta for 60 kr.
Nu har vi nastan trottnat lite pa Santiago (eller ar det skidakningen som lockar?), sa imorgon kommer vi definitivt att rora oss upp mot bergen sa vi far klamma lite lagg. Hoppas bara att det loser sig pa ett bra satt. Det ar ungefar lika dyrt som hemma i Sverige, dvs med Chile-matt helt jadra snordyrt! Men nu har vi ju anda skidorna med...
Naval. Vi har lagt upp bilder pa var pixbox, men pga att vart hostels internet endast ar snabbt at ett hall tar det en jadra tid att ladda upp. Imorgon om vi har internet kommer vi snygga till inlaggen har ocksa med lite fina bilder. Tills dess kolla pa pixbox.se!
Idag har vi varit runt hela Santiago med det sedvanliga ont i fotterna som ett brev pa posten. Forst var vi pa Museo Allende, eftersom det ligger endast tre hus bort fran vart hostel. Det var kul, lite konst som handlade om det mesta, dock nagot inriktat pa revolution, socialism och sa lite om Salvador Allende himself, den forste socialist att bli demokratiskt vald president. Om ni har tid rekommenderar jag att ni laser om honom pa wikipedia.
Harnast tog vi vart favorittransportmedel, tunnelbanan, till kyrkogarden. Har ska enligt uppgift ovan namnde Allende ligga begravd, men vi hittade aldrig hans grav, kyrkogarden var namligen enorm! Och vilka gravkapell sen. De flesta var dock begravda staplade pa varandra, men familjegravarna for de rika var stora och valutsmyckade. Tur att folk lagger pengarna pa vettiga saker... Vi sag nan grav som tillhorde nan Carmencita, dar det var helt smackfullt med blommor och stenplakat som det stod (i korthet) 'tack' pa. Vi lyckades inte utrona vem hon var dock. Vet ni sa vill vi garna veta. Nasta stopp var Santiagos egen kristus staty, fast har forestaller den jungfru Maria. Hon blickar ner over staden fran den storsta kullen. Dit upp tog man linbana och sag staden uppifran. Vi har nog inte upplevt att Santiago skulle vara en smutsig och fororenad stad, snarare tvartom nar det galler smutsen, idag sag vi till och med folk som moppade gatorna. Men smogen syntes tydligt uppifran Maria-statyn. Lite otackt att man gar runt och andas in det dar gula, ackliga hela dagarna, aven om det inte marks (det kanske gor det mer otackt dock).
Det dar med att folk moppar gatorna har kanske sin forklaring i socialistlandet Chile. Jag menar att de man ska anstalla sa manga arbetare som molijgt, som Ryssland och Kina ni vet... En ren spekulation som jag kastar ur mig bara for jag kan. Men ett exempel var idag nar vi skulle kopa schampo, det gick undan i svangarna. Hang med nu: forst valde vi en schampoflaska i butiken (sa langt allt val). Vi gick for att betala i narmsta kassa. Nar vi kom dit och borjade vifta med pengarna tog de flaskan av oss och gav oss ett kvitto. Detta skulle vi sedan ta till en annan kassa dar det gick bra att betala. Sa skedde och vi fick ett kvitto pa att vi betalat. Vi tog det tillbaka till den forsta kassan dar vi kunde hamta ut vart schampo. Sen var alla rutor ikryssade.
Maten maste jag ocksa namna. Vi har inte varit ute pa nagra finare restaruanger an, mest for att vi blev hungriga runt lunch och da var de inte oppna. Igarkvall at vi i kvarteret runt hostelet, nan argentinsk specialitet, korv i brod deluxe skulle man kunna saga, riktigt god! 15 kr for tva personer med tillhorande glas dricka. Rimligt. Idag har vi ocksa kopt oss en varsin varrulle for det facila priset 1,50 styck. Den serverades inlindad i nat gammalt kontorspapper, vilket kandes lite onodigt lyxigt. Dagens bottennapp var dock korvtallriken med pommes. Via en blandning av dalig spanska, hopp och hunger trodde vi att vi bestallde en rejal tallrik med pommes och fyra olika kryddiga korvar som lat exotiska. Ok det var en rejal tallrik, den bestod till stor del av pommes men sen vet jag inte. Tva sorters korv varav den ena kan klassas som vanlig varmkorv men den andra var ok. Nat slags kott ocksa, som inte var alltfor dumt. Det som gjorde att man ville duscha efter att ha atit upp var dock de agg och den hela flaska olja som spektaklet var toppat med. Nja den ska vi inte kopa igen. Men vi blev iallafall ordentligt matta for 60 kr.
Nu har vi nastan trottnat lite pa Santiago (eller ar det skidakningen som lockar?), sa imorgon kommer vi definitivt att rora oss upp mot bergen sa vi far klamma lite lagg. Hoppas bara att det loser sig pa ett bra satt. Det ar ungefar lika dyrt som hemma i Sverige, dvs med Chile-matt helt jadra snordyrt! Men nu har vi ju anda skidorna med...
Naval. Vi har lagt upp bilder pa var pixbox, men pga att vart hostels internet endast ar snabbt at ett hall tar det en jadra tid att ladda upp. Imorgon om vi har internet kommer vi snygga till inlaggen har ocksa med lite fina bilder. Tills dess kolla pa pixbox.se!
tisdag 10 juli 2007
Santiago, och resan hit...
Hola. Via Paris och Buenos Aires har vi landat i Santiago. Resan sovs till storsta delen bort, och det enda spannande som hande var i Paris dar vi hade nojet att traffa pa varldens eventuellt mest stressade flygvardinna. Hon var dessutom fransyska. Med livet som insats slussade hon oss i hogsta mojliga hastighet mellan terminalerna. Nar vi antligen trodde vi var framme fick vi hoppa in i en minibuss till var gate, och gissa vem det var som korde? Man kan ju inte annat an att alska fransyskorna. Men det ar nog bast att lyssna och hanga med nar de satter fart...
Nu har vi installerat oss pa vart hostel i hyfsat centrala Santiago. Hostelet, som ar uppkallat efter en dod hund, drivs av ett gang djurkara manniskor. Darfor finns har gott om husdjur, bland annat en hund som kraktes sa fort vi kom innanfor dorren. Bortsett fran det verkar vart boende helt okej, billigt och med gratis biljard. Mucho viktigt. Dessutom ingar internet, frukost och ikvall aven gratis middag! Vi ankom till den stora staden runt 11 imorse, lokal tid, sa vi har faktiskt hunnit bekanta oss med den lite granna. Mestadels har vi fonstershoppat och det som verkar vara storsaljare i Santiago for tillfallet ar skor, stovlar och digitalkameror. Dessa produkter finns i overflod och att pasta att det kan ligga fem skoaffarer pa rad langs gatan ar ingen overdrift. Nu kanske vi hamnade i digitalkamera- och fotbekladnadkvarteren, de mest beryktade i den sodra hemisfaren. Men det ar ju forstas bara vilda gissningar.
Imorgon blir det fortsatt sightseeing i staden, bland annat star tva museer och en fin park pa schemat. Mojligen aven en kyrkogard, tro det eller ej. Vi kollade upp resor till de narbelagna skidorterna men tyckte det var lite i overkant sa vi haller pa skidpremiaren nagra dagar till. Men vi maste dock prova pa att hyra after-ski boots! Givetvis kommer vi valja high-performance varianten, till det facila priset av 6000 pesos/dag (ca 90 kr).
Idag har vi atit varldens godaste kottmacka! Dessutom fikade vi pa nat cafe dar servitriserna bar mycket tajta, svarta laderklanningar. Inga bilder pa detta dock, detta ar trots allt en familjeblogg. Hela dagen pa stan gick pa 220 kr for tva personer... Billigast var tunnelbanebiljetten for 2 spann. Prisvart!
Det var allt for idag. Tack och hej leverpastej!
måndag 9 juli 2007
Vansbro and more
Kära vänner, nu har vi faktiskt genomfört 3 av 4 klassikerlopp. Vilken grej. Simningen gick som förväntat, 1.26 tog det att simma de tre kilometrarna, ingen större ansträngning för de västerbottniska järnpersonerna. Iförda varsin lånad våtdräkt och insomorda i vaselin blev inte kylan (nåja, 18 grader iaf ) i vattnet något problem heller. Det var inte heller så tråkigt som man skulle kunna tro. Så på det hela taget en trevlig tripp. Lite slitna i muskler som vi inte använt så mycket men vad kan man förvänta sig. 
Min träning inför loppet bestod i en kilometers simning i bassäng, i mars... Maja fuskade ju lite och samm för någon vecka sen i en halvtimme. Nåväl, job well done. Som de flesta av oss vet så ska vi flyga till Chile idag. Planet lyfter från Arlanda klockan 19.15 ikväll och går allt som det ska har vi ankommit till Santiago klockan 10.35 lokal tid. Man börjar bli lite nervös och spänd. Vilken tur att vi är vana globe-trotters som vet precis hur vi ska hantera varje situation... Nej men ärligt talat, det löser sig. Vi ska möta upp med en vän till mig som bodde granne med oss på parkeringen i Chamonix. Underskatta aldrig husbilar. De för människor närmare varandra liksom. Han pratar både spanska och engelska så vi hoppas han kan fungera som tolk och guide. Vi har bokat de första två nätterna på ett hostel i Santiago, samt transfern till detta hostel. Efter detta är inget planerat, förmodligen kommer vi dra vidare till Argentina som enligt ryktet både är billigare och bättre skidåkning är Chile.
Den tredje och kanske största grejen som hänt är ju att vi flyttat in i bostadsrätten. Mor och Far åkte till Sundsvall och jag åkte ner från Umeå och mötte dem där. Vi träffade mammas släkt och lät mormor truga i oss lite mat. Maja kom upp och så åkte hon och jag före upp till Umeå. Vid själva flytten fick vi ovärdelig hjälp av Mor och Far samt John och Jonathan, Umeås kanske starkaste flyttmedhjälpare. Tack hörni! Kära mor städade även studentrummet, så de kommer få hjälpa till vid varje flytt hädanefter också. Grattis. Men även om dagarna i Umeå till största delen bestod i att flytta så hann vi med en visit på Norrbyskär och givetvis ett gäng uteserveringsöl. Båda mycket tillfredsställande.
Nåväl, det var en kort genomgång av det som hänt det senaste nu innan vi åker. Nästa inlägg hoppas jag få med lite skidbilder samt kanske en och annan panflöjtist. ´Til then!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)