söndag 15 juli 2007

Mal tiempo

Mal tiempo stod det pa stampeln som vi fick pa vara liftkort i El Colorado i torsdags. Och daligt vader far vi nog i arlighetens namn kalla det. Vinden blaste som bara den och under dan minskade antalet oppna liftar i systemet fran tre till en. Trots att det alltid ar roligt att aka skidor, sa far vi anda erkanna att akningen faktiskt inte var nagot vidare. Vinden och kylan gjorde nog sitt, eftersom de fa oppna liftarna tydligt begransade systemets storlek. Dessutom var snon bortblast fran alla toppar sa vi blev inte heller sarskilt inspirerade att dra pa oss hudarna och knata uppat, det skulle val ha varit for att slippa kylan i sa fall...

Pa fredagen hade vi tankt oss att korsa gransen till Argentina for att ta oss till skidorten Los Penitentes tillsammans med Henriks spanska/brittiska van Ed. Dessvarre var det fortfarande mal tiempo, vilket den har dagen gjorde det omojligt for oss att ta oss over till Argentina pa grund av att den enda vagen dit stangs av vid kraftigt snofall. Uppenbarligen sa hade alla plogbilar snoat in och enligt uppgifter pa CNN's hemsida skulle vagen vara avstand i minst 72 timmar. Eftersom att vi redan da kande oss ganska fardiga med storstaden Santiago (Henrik hade borjat snyta svart snor och var konstant irriterad i ogonen), hade vi ingen storre lust att sitta kvar i Santiago och rulla tummarna i tre dygn. Efter att ha fatt lite tips fran andra resenarer pa vart hostel, bestamde vi oss darfor snabbt for att tillbringa helgen i hamnstaden Valparaiso. Vi lamnade kvar skidor, pjaxor och annat brate pa vandrarhemmet och hoppade pa forsta basta buss ut till kusten.

Valparaiso visade sig vara ett bra drag. Dar bodde vi pa ett riktigt bra hostel (med varmvatten i duscharna!) mitt i den kulliga staden. Valparaiso ar en valdigt speciell stad; husen ligger inklamda huller om buller uppfor kullarna som omger hamnen. Husen ar malade i alla tankbara farger; ju fler desto battre. Staten har aven finansierat grafittimalning av byggnader, trottoarer och husvaggar. Detta ar en riktigt snygg form av konst och det hela ger staden en valdigt speciell pragel. Mindre roligt i Valparaiso var att Henrik drabbades av den okanda turistsjukan och darfor mestadels legat i sangen och suttit pa toaletten. Jag har darfor fatt gora en del turistande pa egen hand, bland annat en tur till La Sebastiana- poeten Pablo Nerudas (nobelpristagare i litteratur 1971) hem. Har aven hunnit med tre springturer. En dag lyckades jag aven fa med mig Henrik ut och da akte vi pa en battur i hamnen. Lyckliga var vi bada tva efterat eftersom vi fatt se bade vilda sjolejon och en pingvin!

Nu ar vi tillbaka i Santiago, men imorgon bitti tar vi bussen mot Mendoza i Argentina och hoppas pa att busschaufforen ar vanlig nog att slappa av oss i Los Penitentes. Dar ska vi mota upp Ed och forhoppningsvis finns det fortfarande kvar sno efter helgens snofall!

Hoppas allt ar bra hemma i Sverige och att solen skiner pa er!

onsdag 11 juli 2007

Santiago, del 2

Buenos tardes. Lika bra att fortsatta skriva blogginlagg nu nar vi har tillgang till dator och faktiskt inte har sa valdans mycket battre for oss...

Idag har vi varit runt hela Santiago med det sedvanliga ont i fotterna som ett brev pa posten. Forst var vi pa Museo Allende, eftersom det ligger endast tre hus bort fran vart hostel. Det var kul, lite konst som handlade om det mesta, dock nagot inriktat pa revolution, socialism och sa lite om Salvador Allende himself, den forste socialist att bli demokratiskt vald president. Om ni har tid rekommenderar jag att ni laser om honom pa wikipedia.

Harnast tog vi vart favorittransportmedel, tunnelbanan, till kyrkogarden. Har ska enligt uppgift ovan namnde Allende ligga begravd, men vi hittade aldrig hans grav, kyrkogarden var namligen enorm! Och vilka gravkapell sen. De flesta var dock begravda staplade pa varandra, men familjegravarna for de rika var stora och valutsmyckade. Tur att folk lagger pengarna pa vettiga saker... Vi sag nan grav som tillhorde nan Carmencita, dar det var helt smackfullt med blommor och stenplakat som det stod (i korthet) 'tack' pa. Vi lyckades inte utrona vem hon var dock. Vet ni sa vill vi garna veta. Nasta stopp var Santiagos egen kristus staty, fast har forestaller den jungfru Maria. Hon blickar ner over staden fran den storsta kullen. Dit upp tog man linbana och sag staden uppifran. Vi har nog inte upplevt att Santiago skulle vara en smutsig och fororenad stad, snarare tvartom nar det galler smutsen, idag sag vi till och med folk som moppade gatorna. Men smogen syntes tydligt uppifran Maria-statyn. Lite otackt att man gar runt och andas in det dar gula, ackliga hela dagarna, aven om det inte marks (det kanske gor det mer otackt dock).

Det dar med att folk moppar gatorna har kanske sin forklaring i socialistlandet Chile. Jag menar att de man ska anstalla sa manga arbetare som molijgt, som Ryssland och Kina ni vet... En ren spekulation som jag kastar ur mig bara for jag kan. Men ett exempel var idag nar vi skulle kopa schampo, det gick undan i svangarna. Hang med nu: forst valde vi en schampoflaska i butiken (sa langt allt val). Vi gick for att betala i narmsta kassa. Nar vi kom dit och borjade vifta med pengarna tog de flaskan av oss och gav oss ett kvitto. Detta skulle vi sedan ta till en annan kassa dar det gick bra att betala. Sa skedde och vi fick ett kvitto pa att vi betalat. Vi tog det tillbaka till den forsta kassan dar vi kunde hamta ut vart schampo. Sen var alla rutor ikryssade.

Maten maste jag ocksa namna. Vi har inte varit ute pa nagra finare restaruanger an, mest for att vi blev hungriga runt lunch och da var de inte oppna. Igarkvall at vi i kvarteret runt hostelet, nan argentinsk specialitet, korv i brod deluxe skulle man kunna saga, riktigt god! 15 kr for tva personer med tillhorande glas dricka. Rimligt. Idag har vi ocksa kopt oss en varsin varrulle for det facila priset 1,50 styck. Den serverades inlindad i nat gammalt kontorspapper, vilket kandes lite onodigt lyxigt. Dagens bottennapp var dock korvtallriken med pommes. Via en blandning av dalig spanska, hopp och hunger trodde vi att vi bestallde en rejal tallrik med pommes och fyra olika kryddiga korvar som lat exotiska. Ok det var en rejal tallrik, den bestod till stor del av pommes men sen vet jag inte. Tva sorters korv varav den ena kan klassas som vanlig varmkorv men den andra var ok. Nat slags kott ocksa, som inte var alltfor dumt. Det som gjorde att man ville duscha efter att ha atit upp var dock de agg och den hela flaska olja som spektaklet var toppat med. Nja den ska vi inte kopa igen. Men vi blev iallafall ordentligt matta for 60 kr.

Nu har vi nastan trottnat lite pa Santiago (eller ar det skidakningen som lockar?), sa imorgon kommer vi definitivt att rora oss upp mot bergen sa vi far klamma lite lagg. Hoppas bara att det loser sig pa ett bra satt. Det ar ungefar lika dyrt som hemma i Sverige, dvs med Chile-matt helt jadra snordyrt! Men nu har vi ju anda skidorna med...

Naval. Vi har lagt upp bilder pa var pixbox, men pga att vart hostels internet endast ar snabbt at ett hall tar det en jadra tid att ladda upp. Imorgon om vi har internet kommer vi snygga till inlaggen har ocksa med lite fina bilder. Tills dess kolla pa pixbox.se!

tisdag 10 juli 2007

Santiago, och resan hit...

Hola. Via Paris och Buenos Aires har vi landat i Santiago. Resan sovs till storsta delen bort, och det enda spannande som hande var i Paris dar vi hade nojet att traffa pa varldens eventuellt mest stressade flygvardinna. Hon var dessutom fransyska. Med livet som insats slussade hon oss i hogsta mojliga hastighet mellan terminalerna. Nar vi antligen trodde vi var framme fick vi hoppa in i en minibuss till var gate, och gissa vem det var som korde? Man kan ju inte annat an att alska fransyskorna. Men det ar nog bast att lyssna och hanga med nar de satter fart...

Nu har vi installerat oss pa vart hostel i hyfsat centrala Santiago. Hostelet, som ar uppkallat efter en dod hund, drivs av ett gang djurkara manniskor. Darfor finns har gott om husdjur, bland annat en hund som kraktes sa fort vi kom innanfor dorren. Bortsett fran det verkar vart boende helt okej, billigt och med gratis biljard. Mucho viktigt. Dessutom ingar internet, frukost och ikvall aven gratis middag! Vi ankom till den stora staden runt 11 imorse, lokal tid, sa vi har faktiskt hunnit bekanta oss med den lite granna. Mestadels har vi fonstershoppat och det som verkar vara storsaljare i Santiago for tillfallet ar skor, stovlar och digitalkameror. Dessa produkter finns i overflod och att pasta att det kan ligga fem skoaffarer pa rad langs gatan ar ingen overdrift. Nu kanske vi hamnade i digitalkamera- och fotbekladnadkvarteren, de mest beryktade i den sodra hemisfaren. Men det ar ju forstas bara vilda gissningar.

Imorgon blir det fortsatt sightseeing i staden, bland annat star tva museer och en fin park pa schemat. Mojligen aven en kyrkogard, tro det eller ej. Vi kollade upp resor till de narbelagna skidorterna men tyckte det var lite i overkant sa vi haller pa skidpremiaren nagra dagar till. Men vi maste dock prova pa att hyra after-ski boots! Givetvis kommer vi valja high-performance varianten, till det facila priset av 6000 pesos/dag (ca 90 kr).

Idag har vi atit varldens godaste kottmacka! Dessutom fikade vi pa nat cafe dar servitriserna bar mycket tajta, svarta laderklanningar. Inga bilder pa detta dock, detta ar trots allt en familjeblogg. Hela dagen pa stan gick pa 220 kr for tva personer... Billigast var tunnelbanebiljetten for 2 spann. Prisvart!

Det var allt for idag. Tack och hej leverpastej!

måndag 9 juli 2007

Vansbro and more

Kära vänner, nu har vi faktiskt genomfört 3 av 4 klassikerlopp. Vilken grej. Simningen gick som förväntat, 1.26 tog det att simma de tre kilometrarna, ingen större ansträngning för de västerbottniska järnpersonerna. Iförda varsin lånad våtdräkt och insomorda i vaselin blev inte kylan (nåja, 18 grader iaf ) i vattnet något problem heller. Det var inte heller så tråkigt som man skulle kunna tro. Så på det hela taget en trevlig tripp. Lite slitna i muskler som vi inte använt så mycket men vad kan man förvänta sig. Min träning inför loppet bestod i en kilometers simning i bassäng, i mars... Maja fuskade ju lite och samm för någon vecka sen i en halvtimme. Nåväl, job well done.

Som de flesta av oss vet så ska vi flyga till Chile idag. Planet lyfter från Arlanda klockan 19.15 ikväll och går allt som det ska har vi ankommit till Santiago klockan 10.35 lokal tid. Man börjar bli lite nervös och spänd. Vilken tur att vi är vana globe-trotters som vet precis hur vi ska hantera varje situation... Nej men ärligt talat, det löser sig. Vi ska möta upp med en vän till mig som bodde granne med oss på parkeringen i Chamonix. Underskatta aldrig husbilar. De för människor närmare varandra liksom. Han pratar både spanska och engelska så vi hoppas han kan fungera som tolk och guide. Vi har bokat de första två nätterna på ett hostel i Santiago, samt transfern till detta hostel. Efter detta är inget planerat, förmodligen kommer vi dra vidare till Argentina som enligt ryktet både är billigare och bättre skidåkning är Chile.
Den tredje och kanske största grejen som hänt är ju att vi flyttat in i bostadsrätten. Mor och Far åkte till Sundsvall och jag åkte ner från Umeå och mötte dem där. Vi träffade mammas släkt och lät mormor truga i oss lite mat. Maja kom upp och så åkte hon och jag före upp till Umeå. Vid själva flytten fick vi ovärdelig hjälp av Mor och Far samt John och Jonathan, Umeås kanske starkaste flyttmedhjälpare. Tack hörni! Kära mor städade även studentrummet, så de kommer få hjälpa till vid varje flytt hädanefter också. Grattis. Men även om dagarna i Umeå till största delen bestod i att flytta så hann vi med en visit på Norrbyskär och givetvis ett gäng uteserveringsöl. Båda mycket tillfredsställande.

Nåväl, det var en kort genomgång av det som hänt det senaste nu innan vi åker. Nästa inlägg hoppas jag få med lite skidbilder samt kanske en och annan panflöjtist. ´Til then!

tisdag 19 juni 2007

Två gjorda, två kvar

Jo men det gick ju alldeles utmärkt det där med att cykla 300 km. Uppladdningen var i världsklass, fläskfilépizza med pommes på robertos. Jag som är mera van sen de numera klassiska Canada special i Degerfors valde givetvis kebabsås, emedan Maja med föräldrar visade sin orutin och tog B-sås på sina. Inte att förringa B-sås men det är ju bara helt fel. Efter denna magnifika start kunde det ju inte gå annat än finfint. 17 h 40 min tog det på ett ungefär, vilket inte är någon toppentid men vi satsade ju inte på det heller. Att ta sig runt var målet. Vi fick se lite av varje runt vägen också, det hade vi ju inte hunnit med om vi stressat runt. Det var tillräckligt jobbigt ändå, inte så att vi var helt slutkörda nån gång under loppet men vi var faktiskt vakna totalt 34 h innan vi kunde somna i bilen på väg hem. Vi startade 23.04 och framåt 5-6 på morgonen var man trots allt ganska matt. Det gick mycket i perioder faktiskt, ibland var det nära att man somnade där man satt, ibland gick det väldigt lätt. Vi gjorde några halvhjärtade försök att roa oss, t.ex. gissa låten jag visslar. Det gav vi snabbt upp dock, man tänker inte så snabbt under sådana förhållanden. Nåt som gjorde att man fick lite extra energi var att låtsats att man var William Wallace ur Braveheart. Ett väl beprövat knep, funkar nästan jämt! Fffrrrreeeee-doooommm!

Nu är nästa steg Vansbrosimmet, den 8e juli händer det. Sen sticker vi till sthlm och flyger därifrån den 9e. Riktning: söderut. Först till Paris sen vidare till Santiago via Buenos Aires. Det blir nog livat värre. Innan detta ska vi ha hunnit flytta in grejorna i den nya lya. Känns skönt att leva studentliv med nyköpt bostadsrätt och 2 månaders semester på andra sidan jorden. Jag återkommer. Kommentera för tusan!

fredag 15 juni 2007

Vätternrundan jao!

Tjena. Ikväll är det dags för start i vätternrundan. När jag sitter i Sthlm och skriver detta är förberedelserna nästan klara och vi ska åka iväg och bada. Vi hoppas på stiltje och inte för varmt väder inför inatt och imorgon. Lite nervös är man. Vi startar klockan 23.05 och har startnummer 5549 och 5550. Jag har tyvärr inte kollat om man kan följa oss online, men jag vet att det finns en sms-tjänst. Tänk dock på att vi cyklar hela natten så om ni inte vill bli väckta för vi passerar Jönköping så får ni väl stänga av ljudet och gömma mobilen. Nåväl, del två i en svensk klassiker närmar sig och det är denna del vi tror kommer vålla mest bekymmer, så sov med tummarna hållna. Vi ses i Motala.

söndag 3 juni 2007

Suprise!

Haha, nu hinner ni knappt med att läsa!

Jag har fått sommarlov, sista tentan var lördag 2e juni. Tyvärr gick den käpprätt! Det verkar som kombinationen tråkig och svår kurs - tråkig och svår lärare, inte var så lyckad trots allt. Dock ska jag inte skylla på föreläsaren, det är givetvis en högst subjektiv åsikt. Jag tyckte dock kursen var klurig och jag har ingen som helst lust att göra omtenta. Dock kommer jag göra den om jag måste bara för att klara den på ren vrede. Nog om det, jag vill inte älta det mer...

Sen förra inlägget har vi hunnit vara hos Mormor&Evald i Sundsvall. Under min uppväxt har jag förstått att det händer magiska saker där, man gör allt tydligen. Varje gång lillasyster Rebecka varit där hade hon provat på allting. Om det t.ex. var levergryta till middag så behövde hon inte smaka, för det hade ju hon gjort hos mormor i Sundsvall. Det var alltså en sorts alibiresa. Om ni undrar om jag pluggade tillräckligt inför tentan så gjorde jag det hos mormor i Sundsvall.

Allvarligt så passade vi på att åka ner när vi båda var kvar i Umeå och hade tid. Sundsvall är en fin stad, nära till vattnet och de två stadsbergen gör staden kompakt, iaf åt norr-söder. Ordning och reda, raka fina gator, som Evald uttrycke det. Dock känns det inte helt välplanerat med E4an rakt genom stan. Vi hann med ett besök på vardera stadsberget, en tur runt alnön och den kanske godaste knäckemacka jag ätit. Strömmingsmackan på spikarna! Den känns helrätt sommaren 2007.

Igår kollade vi på Sverige-Danmark. Lite halvkonstig match får man ju ändå säga. Undrar vad oddsen hade varit på 3-0 till 3-3 tillbaka till 3-0? Man hade nog kunnat tjäna en slant på det.

Igår på dagen när jag och min käresta spatserade stilla längs stranden, anständigt klädda med fina gåbortskor, skådade vi en lodis som åt en pannkaka. Det var här den ypperliga zoom min digitalkamera är begåvad med kom till användning. Utan att störa den väna varelsen lyckades vi plåta honom i ett känsligt ögonblick! Notera gaffeln i varelsens vänstra hand, uppenbarligen inte för att äta med. Troligast är att han river upp myrstackar med den för att få tag på ägg till pannkakorna.