tisdag 27 januari 2009

Veckans (om inte årets) bild.


Testing Abalakov, originally uploaded by henryomajgull.

I helgen var jag ute och isklättrade för första gången. Det var lajbans minsann! Så nu har jag nåt mer att lägga pengar på om jag lyckas bli av med de 5600 kr som CSN vill ha (trots att jag fortfarande lever på deras bidrag). Nåväl, det blev en fin bild av när Jens och Christian testar hållbarheten på en abalakov. Med tillhörande juckrörelser beräknar jag (och jag är minsann ingenjör numera) maximala kraften som säkringen behövde hålla för till cirka 12043 kg. Starkt jobbat!

lördag 24 januari 2009

Nån som vill följa med?


Passa på sålänge det finns snö!

fredag 23 januari 2009

Höga planer

Det känns som att jag har gjort ett bra första intryck på min (förhoppningsvis) blivande handledare för projektarbetet nästa termin när jag välter ut en jävla blomvas (full med vatten förstås) över hela hennes skrivbord (överfullt med jätteviktiga papper förstås). Som tur är verkar det som att hon vill skicka oss till Zanzibar ändå. Där är tanken att vi ska jämföra en pediatrisk avdelning med en på NUS (alltså kolla vilka barnsjukdomar som är vanligast här respektive där). Förutom att Zanzibar är ett semesterparadis i sig, är det ju även nära till fastlandet (Tanzania) där man kan hitta roliga saker såsom Serengeti och Afrikas högsta berg Mt. Kilimanjaro. När det finns höga berg att locka med, så är ju inte Henrik den som är den. Då är han nämligen den som är den! Därför firar vi kanske jul 5895 meter över havet i år.

Zanzibar

torsdag 22 januari 2009

Mer balansakter

Livet är fortsatt en balansgång och vi håller tungan rätt i mun för att inte snubbla och trilla ner på fel sida. Vi sörjer moster Birgitta (ett av våra få trogna blogfans!) som hastigt insjuknade och gick bort för snart två veckor sedan. Livet tycks otroligt orättvist och det är svårt att hålla fokus på sådant som känns mindre viktigt, till exempel farmakologitentor och arbetslöshet. Samtidigt får man kanske lite mer perspektiv på livet och kanske lyckas man stanna upp och se över sina prioriteringar. Vi hoppas det i alla fall. På så sätt kanske något gott kommer ut ur allt det onda.

Hösten och den senaste månaden tycks ha varit kantad av idel tråkiga nyheter. Elakartade cancrar på flera håll och finanskriser med uteblivna arbetstillfällen och uppsägningar. Uppenbarligen går livet inte alltid på räls (men vem trodde det egentligen?), vilket vi fått erfara med besked på sistone. Många tråkiga nyheter tar mycket av ens energi och tillslut finns det kanske inte tillräckligt mycket kvar för att orka motivera en förflyttning från soffan och godispåsen till skidspåret (speciellt om det är plusgrader och bakhalt nåt så jävulskt). Ofta går exempelvis dåliga mat- och motionsvanor ofta hand i hand. Vilket egentligen är väldigt irrationellt- om det går dåligt på ett område borde man ju egentligen anstränga sig mer på ett annat för att kompensera. Tyvärr verkar ingen av oss två vara en levande defintion av ordet rationell. Kanske snarast är något att vara tacksam över i och för sig. I vilket fall så blir kontentan att vi kämpar med det mesta just nu. Bland annat med milskrap inför Vasan, att äta mer mat och mindre godis samt arbets- och projektsökning. Det vi har lärt oss på sistone är väl att det inte är det värsta som kan hända om vi skulle misslyckas.

onsdag 7 januari 2009

Jag balanserar

Jag går mest och hoppas på att någon ska göra ett misstag och anställa mig. Sen får man väl jobba hårt för att dom inte ska komma på det. Kanske man ska börja ljuga på intervjuerna?

-Hur bra kan du det här?

-Jävligt bra faktiskt.

Och sen hoppas på att dom inte märker det innan det är för sent.

Tillsvidare är det en balansgång så man inte avslöjar sina kunskapsluckor. Eller tvärtom försöker förstora det man faktiskt känner till.

Hade man lärt sig:
1. Siemens PLC-system
2. AutoCAD

I skolan, alternativt kunnat det som av en händelse, så finns det 1000 jobb.

Men tills dess balanserar jag och hoppas på ett misstag från någon annan.

tisdag 6 januari 2009

Isjakt


Idag var det mer som det brukar vara när vi är ute och försökte åka skridskor. Det innebär att man får kämpa lite för att hitta några åkbara meter is. Dessutom snöade det på riktigt bra. Verkar som att det är dags att byta ut skridskoutrustningen mot längdskidsdito.