Livet är fortsatt en balansgång och vi håller tungan rätt i mun för att inte snubbla och trilla ner på fel sida. Vi sörjer moster Birgitta (ett av våra få trogna blogfans!) som hastigt insjuknade och gick bort för snart två veckor sedan. Livet tycks otroligt orättvist och det är svårt att hålla fokus på sådant som känns mindre viktigt, till exempel farmakologitentor och arbetslöshet. Samtidigt får man kanske lite mer perspektiv på livet och kanske lyckas man stanna upp och se över sina prioriteringar. Vi hoppas det i alla fall. På så sätt kanske något gott kommer ut ur allt det onda.
Hösten och den senaste månaden tycks ha varit kantad av idel tråkiga nyheter. Elakartade cancrar på flera håll och finanskriser med uteblivna arbetstillfällen och uppsägningar. Uppenbarligen går livet inte alltid på räls (men vem trodde det egentligen?), vilket vi fått erfara med besked på sistone. Många tråkiga nyheter tar mycket av ens energi och tillslut finns det kanske inte tillräckligt mycket kvar för att orka motivera en förflyttning från soffan och godispåsen till skidspåret (speciellt om det är plusgrader och bakhalt nåt så jävulskt). Ofta går exempelvis dåliga mat- och motionsvanor ofta hand i hand. Vilket egentligen är väldigt irrationellt- om det går dåligt på ett område borde man ju egentligen anstränga sig mer på ett annat för att kompensera. Tyvärr verkar ingen av oss två vara en levande defintion av ordet rationell. Kanske snarast är något att vara tacksam över i och för sig. I vilket fall så blir kontentan att vi kämpar med det mesta just nu. Bland annat med milskrap inför Vasan, att äta mer mat och mindre godis samt arbets- och projektsökning. Det vi har lärt oss på sistone är väl att det inte är det värsta som kan hända om vi skulle misslyckas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar